Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Sma?rta a?r det vanligaste symtomet fo?r vilket ma?nniskor so?ker va?rd. Trots o?kad kunskap inom sma?rthantering fortsa?tter underbehandlad sma?rta vara ett problem. Att utsta? sma?rta a?r en obehaglig upplevelse och sjuksko?terskor har en betydande roll i sma?rtbehandlingen och ska lindra patienters lidande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur sjuksköterskors arbetstid fördelas mellan olika arbetsuppgifter på en onkologisk vårdavdelning. Studien genomfördes genom icke deltagande strukturerade observationer efter ett fastställt kategoriseringsschema på en onkologisk vårdavdelning på ett sjukhus i Mellansverige. Fjorton arbetsskift observerades, varav sju dagskift och sju kvällsskift. Huvudresultatet visade att sjuksköterskorna spenderade 33,5% av arbetstiden med direkt patientvård, 44,0% med indirekt patientvård samt 22,5% med andra göromål under samtliga observerade skift. Under dagskift spenderade sjuksköterskorna 33,0% av arbetstiden med direkt patientvård, 41,5% med indirekt patientvård samt 25,5% med andra göromål.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som omfattar tumörsjukdomar med onaturlig och okontrollerad cellväxt. Sjukdomen drabbar tiotusentals personer i Sverige varje år. Hälsorelaterad livskvalitet är ett begrepp som använts för att beskriva individers uppfattning av sitt välmående i relation till sin hälsa. Livskvaliteten kan användas som ett verktyg för att förstå patientgruppen och de förändringar de genomgår i samband med sjukdomsprogression och behandling. Onkologisk rehabilitering erbjuds vissa patientgrupper.

BakgrundVa?rd av en patient inneba?r att skapa trygghet, mo?jliggo?ra social samvaro, skapa god kommunikation och empati, tillgodose basal hygien samt att motivera denne att fullfo?lja sin behandling. Omva?rdnad inneha?ller mentala, emotionella och fysiska komponenter. Omva?rdnad kra?ver da?rigenom emotionellt arbete som utfo?rs fo?r att reglera va?rdarens egna emotioner sa? att de blir la?mpliga fo?r en viss kontext eller i en viss situation.

Att drabbas av cancer och genomga? cytostatikabehandling kan inverka pa? patienters sexualitet. Sjuksko?terskor bo?r se till patienters alla behov fo?r att kunna ge en god omva?rdnad. Syftet var att beskriva sjuksko?terskors reflektioner kring a?mnet sexualitet i omva?rdnadsarbetet med cytostatikabehandlade vuxna patienter med cancer.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa och sammanställa bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som kan ligga till grund för en god omvårdnad för personer som drabbats av prostatacancer..

Bakgrund: Cancer är en vanlig sjukdom som påverkar närstående i hög grad. Sjuksköterskan har en viktig roll i att möjliggöra de närståendes delaktighet i omvårdnaden och lindra lidande. De närstående förväntas stötta patienten, vilket blir svårt om de själva inte får stöd. Syfte: Att beskriva närståendes erfarenheter av stöd från sjuksköterskan i onkologisk omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt med avsikt att få en överblick över forskningsområdet.

Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med diagnostiserad cancersjukdom upplever kontinuitet, delaktighet och tillit i samband med vård och behandling. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och bekvämlighetsurval användes som urvalstyp. I urvalet ingick patienter diagnostiserade med cancersjukdom behandlade vid en onkologisk dagvårdsavdelning eller en onkologisk vårdavdelning. Inklusionskriterier var att patienten talade svenska flytande och var över 18 år. Patienter i livets slutskede samt med sjukdom som innebar en kognitiv nedsättning exkluderades.

Introduktion: Regionalt cancercenter (RCC) har i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) beslutat att varje patient med en cancerdiagnos ska bli tilldelad en kontaktsjuksköterska.Syfte: Att undersöka hur väl implementeringen av kontaktsjuksköterskan har fungerat inom den onkologiska vården på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt om de kontaktsjuksköterskor som finns arbetar i enlighet med SKL:s definition.Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer av åtta patienter med olika cancerdiagnos.Huvudresultat: Fem av de åtta deltagarna blev tilldelade en kontaktsjuksköterska eller motsvarande när de fick sin diagnos, antingen i direkt samband med diagnosen eller i ett senare skede. Resultaten tyder på att de patienter som ingår i någon slags forskningsstudie upplever sig ha en kontaktsjuksköterska som underlättar för dem och även deras behandling. Patienter som inte ingår i läkemedelsstudier upplever inte att kontaktsjuksköterskan har arbetat enligt SKL:s definition.Slutsats: Forskningssjuksköterskor är den personalkategori som arbetar närmast definitionen av kontaktsjuksköterska. Brister gällande sjukvårdens tillgänglighet, förmåga att ge fullgod information samt att erbjuda anhöriga stöd har uppmärksammats. Ytterligare forskning måste utföras för att resultaten ska kunna bekräftas.  .

Syfte: Syftet var att undersöka bröstcancerpatienters upplevelse av omhändertagandet i vården i samband med den onkologiska behandlingen. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie, baserad på en öppen fråga i en enkätstudie. Urvalet är baserat på det regionala Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala/Örebroregionen, sammanlagt 1573 kvinnor erbjöds att delta i studien. Det slutliga deltagarantalet blev 312. Resultat: Bröstcancerpatienter är överlag nöjda med vården i samband med den onkologiska behandlingen.

Ronden är en marknadsplats för utbyte av kommunikation mellan patienter och sjukvårdspersonal. Tidigare forskning har visat på ett asymmetriskt kommunikationsflöde under ronden där sjukvårdspersonalen och då framförallt läkaren varit den part som kommunicerat mest och patienten minst. Sjuksköterskans roll har beskrivits som tillbakadragen och relativt passiv i rondsammanhang. Asymmetrin återkommer också i den beskrivning av patientrollen där denne således befinner sig längst ned i sjukvårdshierarkin. Kontinuerlig patientanpassad information och ett aktivt lyssnande hos personalen leder enligt studerad litteratur och forskning till ett mer jämlikt kommunikationsflöde och informationsutbyte under ronden.

Bakgrund: Mixade va?rdsalar inneba?r att ma?n och kvinnor va?rdas pa? samma sal. Pa? detta sa?tt utnyttjas sjukhusens va?rdplatser till fullo och fa?rre patienter som a?r i behov av sjukhusva?rd beho?ver placeras pa? en avdelning inom en annan specialitet eller transporteras till andra sjukhus. Flera engelska studier pekar pa? att det finns en problematik i att bevara patientens integritet pa? en mixad va?rdsal vilket va?ckte ett intresse att underso?ka sjuksko?terskans erfarenheter av omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i Sverige.Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksko?terskans erfarenheter av att bedriva omva?rdnad pa? mixade va?rdsalar i sluten somatisk va?rd med fokus pa? patientintegritet.Metod: Fo?r studien anva?ndes en kvalitativ forskningsansats.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Bakgrund: Modified Early Warning Score (MEWS) är ett bedömningsinstrument för utvärdering av patienters vitalparametrar. Verktygets funktion är att genom strukturerade observationer identifiera patienter med sviktande vitala funktioner, och således kunna vidta åtgärder innan patienten avlider eller kräver intensivvård. Nyttan av MEWS inom onkologisk heldygnsvård är än så länge dokumenterat i mycket liten utsträckning. En studie från 2012 indikerar att MEWS inte är ett effektivt verktyg för att förutse försämringar hos onkologiska patienter. Syfte: Att undersöka om patienter inom onkologisk vård uppvisar MEWS 0-17 poäng veckan innan dödsfall. Vidare ämnar författarna vilka specifika parametrar inom MEWS som orsakade förhöjda totalpoäng, samt om några skillnader föreligger mellan män och kvinnor.Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie där dokumentation av MEWS-bedömningar granskades i 70 patientjournaler.Resultat: Undersökningsgruppen hade ett genomsnittligt MEWS på 2,99 under den sista levnadsveckan. Av de enskilda variablerna inom MEWS var andningsfrekvens den som oftast gav poäng ?1.